Många undersökningar tyder på att medborgarna i Europa upplever att EU är avlägset. Det här avspeglas också i det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalet. Valdeltagande varierar förvisso medlemsländerna emellan men i regel är deltagandet i de europeiska valen betydligt lägre än i nationella parlamentsval. Samtidigt vet vi att mer än hälften av vår lagstiftning idag avgörs på EU-planet. På det ekonomiska planet visar igen de senaste åren hur avgörande besluten på just EU-nivå kan vara.

EU har ett rykte om sig att stifta tokiga lagar. Det här ryktet är de facto inte helt rättvist. Men få har glömt de legendariska sneda gurkorna samtidigt som många här hemma upplever att unionens reglering av snusförsäljning, jakt, gårdsslakterier eller andra vardagliga frågor är på tok för detaljerad. Och visst är det tyvärr så ibland. Men sedan var det ju faktiskt så att de sneda gurkorna aldrig var förbjudna. Det handlade i verkligheten bara om att gurkorna klassificerades enligt kvalitet och storlek med syftet att samordna standarder för att främja unionens internationella handel.

Förra veckan fick medborgarna i många delar av Europa ta del av "nyheten" om att EU förbjuder ballonger för barn under åtta år. Som nyhetskälla fungerande den konservativa och EU-skeptiska brittiska pressen som rapporterade om EU:s direktiv för leksakssäkerhet som godkändes år 2009. I direktivet nämns dock inte ens ordet ballong. Den enda EU-regeln som finns för ballonger är från året 1988 då man fastslog att ballonger gjorda av latex bör ha en varningstext på paketet som förklarar att barn under åtta år bör övervakas av en fullvuxen då de använder ballongerna. Nyhetsankan var dock ett faktum och ett antal trovärdiga tidningar här i Finland lyckades trycka nyheten och var tvungna att sätta in rättelser dagen efter.

Dagen då ballongnyheten figurerade på nyhetssidorna på webben kunde man också ta del av diskussionen som många webbplatsen möjliggör. Folket var inte nådigt i sin dom och EU fick höra om hur man åter är i farten och skapar idiotisk lagstiftning. Det här visar än en gång vilket ansvar vi som jobbar inom EU har. Dels är det vårt ansvar att förhindra absurda bestämmelser kommer till och dels har vi ett ansvar för att ta kol på myter och nyhetsankor av det här slaget.

Just nu handlar EU-diskussionen främst om den ekonomiska krisen. En seglivad kris som satt hela det europeiska bygget på spel. Här kommer morgondagens beslut på Europeiska rådet att vara mycket avgörande för krisens utfall. Och om det ska sägas något positivt om krisen så kan man åtminstone konstatera att den ökat intresset för EU-frågor och hur beslut fattas i Bryssel.

Texten ingick som kolumn i Östra Nyland, Borgåbladet och tidningen Åland den 22 oktober