Rapporten kommer att utgöra en bra informationskälla som sedan kan användas för att tvinga fram beslut och reformer som minskar korruptionen i vårt samhälle. Italien, Tyskland och Österrike har till exempel hittills låtit bli att ratificera Europarådets straffrättsliga konvention om korruption. Det här visar tydligt på att inställningen till problem av det här slaget är allt för slapphänt. Då man granskar statistiken så klarar sig Grekland sämst av EU-länderna om man får tro Transpency International. De grekiska problemen är välkända efter det gångna året då omvärlden försökt få ett grepp om problemen i det grekiska samhället. Men också länder som Italien, Bulgarien och Rumänien har ett rätt dåligt resultat i den senaste internationella jämförelsen.
Utöver rapporten ska kommissionen, som en del av anti-korruptionsstrategin, se över EU-regleringen för konfiskering av tillgångar erhållna genom mutbrott. Vidare ämnar man förstärka EU-samarbetet vid utredningen av internationella ekonomiska brott samt intensifiera samarbetet med Europol och Eurojust. Kommissionen poängterar även vikten av öppenhet och man kommer att fortsätta finansiera program för att utbilda journalister i ämnen som penningtvätt och partifinansiering. Vårt land hör enligt undersökning till världens minst korrumperade länder, men valfinansieringsskandalerna de senaste åren visar att även Finland har skäl att se om sitt hus.Kommissionens strategi är en bra början. Spontant kan man dock tycka att kommissionens rekommendationer för att minska korruptionen snarare kunde handla om att förplikta medlemsländerna till åtgärder. Tyvärr vet vi dock att vissa länder ställer sig kritiskt till den här typens order från Bryssel. Ofta har just dessa länder mindre smickrande statistik vad just korruption beträffar. Förhoppningsvis är kommissionens strategi ett startskott för att lägga korruptionsproblemen högt på den politiska agendan. Det är nämligen där de hör hemma.
Texten ingick som kolumn i HBL den 10 oktober
